Här har det visst varit ganska tyst idag. Men det har inte hänt så mycket. Man har börjat minska smärtlindringen och det verkar inte som att Ines har ont. Hon är vaken ganska mycket men stirrar liksom mest "rakt fram". Men tycker att vi får lite bättre kontakt med henne ibland i alla fall. Tycker att vi sett början till leenden också. Längtar så tills vi har våran tjej tillbaka, men viktigast är ju att hon inte har ont! Vi tycker också hon har mer färg i ansiktet än före operationen, men det kan ju också bero på annat ljus. Vi får se det när vi kommer hem.
Imorgon kommer det bli röntgen av lungorna och EKG och på söndag blir det ultraljud. Det kommer blir nervöst. Hoppas hoppas hoppas det fortfarande är tätt!
Och maten då, Ines äter fortfarande, dock äter hon inte riktigt dom mängderna hon hade behövt, så sonden sitter fortfarande kvar ett tag till. Hade varit så skönt att slippa den, men vi får se. Det är klart att inte matlusten kan komma på en dag bara sådär.
Vi har båda fått sova med Ines här på avdelningen, men inatt får bara en sova här och den andra på patienthotellet. Eftersom vi inte kunde bestämma vem som skulle sova vart, lottade vi. Håkan stannar hos Ines inatt och jag ska försöka sova på hotellet.
Så, som jag skrivit innan, om proverna fortsätter vara bra, om smärtlindringen fungerar (oftast behövs bara alvedon när man åker hem), om EKG, röntgen och ultraljud ser bra ut och om hon börjar äta tillräckligt får vi gå på permission en natt till patienthotellet på söndag för att se hur allt fungerar utanför sjukhuset. Och om det går bra får vi åka hem på måndagen!
Nu måste vi hitta någonstans att äta.
---